Handduken föll sakta nerför min nakna kropp
Vattendroppar samlades på fingertopparna
Och föll ner mot det nakna golvet
Kan inte låta bli att snegla mot fönstret
Där minnena och solen går ner
Om jag kunde svara mig själv
Varför jag famlar i mörkret
I det ensamma rummet
Kroppen börjar att frysa
Av fönsret som står på vid gavel
Värmeljusen har slocknat
Utav den kalla vinden
Den inre rösten och kroppen börjar att kalla
Om att få någonting runt sig
Minuter och sekunder
Svävar förbi
Värmen sveptes runt kroppen
Silkes linnet sveptes upp
Då jag fann den
onsdag, juni 2
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar